Hoppfullt

Under lunchen roade jag mig, förutom att äta min thaimat, att studera en lista som jag stötte på när jag var inne på Wikipedia. Det är en lista över svenska diplomatiska uttryck. Den är kul, riktigt kul. Här kommer ett smakprov:
¤ Avsked pÃ¥ grÃ¥tt papper - FÃ¥ avsked/sparken frÃ¥n en anställning pÃ¥ ett snöpligt sätt utan motivering. Använt i Sverige sedan 1801. Verkar inget kul alls. Jag vill ogärna bli avskedad pÃ¥ grÃ¥tt papper, mycket hellre rosa…
¤ Bollen är rund - UtgÃ¥ngen är oviss, allt kan hända. Ja, det rÃ¥der inga tvivel om att bollen är rund…
¤ Född i farstun – En obegÃ¥vad, tafatt eller ointelligent person. Ofta som förtydligande om nÃ¥gon person som i en första anblick verkar smÃ¥korkad men som tvärtom är mycket begÃ¥vad; ”Han/hon är inte född i farstun precis” det vill säga mycket begÃ¥vad. Sjäv brukar jag istället använda uttrycket, inte den vassaste kniven i bestiklÃ¥dan. Borde fungera lika bra tycker jag.
¤ Ha en räv bakom örat - Rävar är i fablerna mycket listiga och lurar sitt byte genom olika trick. En person med en räv bakom örat är någon som genom oärliga metoder överlistar andra personer. Ett uttryck som ibland används flitigt av en person i min närhet. Rävar i fablerna är listiga men i min värld är de mest skabbiga.
¤ I svinottan – Mycket tidigt pÃ¥ morgonen. Svinotta kan ha sitt ursprung i att grisslakten i äldre tider helst skulle ske före klockan tre pÃ¥ morgonen för att fläsket skulle bli drygt och smakligt. Jag brukar mest bara använda ottan men svinottan ger helt klart mer tyngd dock är svinotta för mig betydligt längre fram pÃ¥ morgonkvisten är kl. 03.00. Skulle nog vilja pÃ¥stÃ¥ att det är svinotta fram till 07.00…
¤ När skoputsarna frÃ¥gar om aktietips är det dags att sälja – Gammalt talesätt att när gemene man börjar intressera sig för att investera i aktier stÃ¥r aktiekurserna som högst. Urspr. frÃ¥n New York pÃ¥ 1920-30 talet. Intressant. Undrar just om det är samma sak när Intendenterna frÃ¥gar om aktietips?
¤ Svårfjällad fisk - Omdöme om en person som medvetet håller sig undan, som är svår att få utfråga. Passar väl in på min arbetssituation just nu. Jag har en och annan svårfjällad fisk i min omgivning.
¤ Skita i det blÃ¥ skÃ¥pet – Göra bort sig, gÃ¥ för lÃ¥ngt. Urspr. ett uttryck som användes inom familjen Janne Loffe Carlsson, som han utom manus, sa vid ett tillfälle vid inspelningen av filmen Göta Kanal (1981). Uttrycket ”Nu har ni skitit i det blÃ¥ skÃ¥pet!” användes av Janne Carlssons pappa när barnen gjort nÃ¥got otillÃ¥tet. Det rÃ¥der väl inga tvivel om att Tiger Woods skitit i det blÃ¥ skÃ¥pet och det är väl tveksamt om det blir en fröjdefull jul i Florida för familjen Nordengren Woods i Ã¥r…

VarsÃ¥goda – nÃ¥gra roliga uttryck att använda vid lämpligt tillfälle!

Då var man vaccinerad och lite öm i armen. Känns som ett bra beslut och det var en mycket intressant afton igår. Första stället vi åkte till blev vi upplysta om att vaccinet var slut och körde vidare till festsalen på SSS. Så mycket till fest var det inte utan istället en enda lång väntan. Det kändes nästan lite som vi befann oss i ett katastroftillstånd. Alla fick inte vaccin utan fick vända hem och väl inne i festsalen, där själva vacinationen ägde rum fanns sex, sju bås med sköterskor som på löpande band stack oss i armen. Inget kallprat utan bara ett stick och sedan dags för nästa person i kön. Lite som på film fast ändå inte.

Idag är det kallt och vackert ute. Jag gillar när luften blir torrare och kylan biter i kinderna, dÃ¥ visar fröken vinter upp sig frÃ¥n sin bästa sida. PÃ¥ klubben hÃ¥ller vi nu pÃ¥ och fakturerar vÃ¥ra medlemmar. Intensivt och enformigt jobb men med en massa lön för mödan. Längtan efter julledighet är stor och vi njuter av fika med pepparkaka och julmust. En och annan julsÃ¥ng hörs frÃ¥n restaurangen och människor man möter tenderar att le lite extra sÃ¥ här ett par veckor innan jul. Jag gillar julen. Det är mysigt att samlas och umgÃ¥s med nära och kära, köpa julklappar och baka lussebullar. I Ã¥r ska vi ha gran hemma. Det har jag sagt i flera Ã¥r och Uffe har svarat, ”jaha, ok” men när vi kommit till december sÃ¥ har jag backat men nu har vi julgransfot och julgranspynt sÃ¥ i Ã¥r blir det minsann en liten gran. Ingen Ben Rangel eller Gwen Rangel utan en vacker och tät liten kungsgran…gäller bara att hitta den perfekta granen…

Igår var det stora TV-kvällen med Bonden och Persbrandt. Bönderna börjar så sakta hitta sin fru och Persbrandt och Co hjälper oskyldigt dömda. Sämre kan man ha det en onsdag kväll. Ikväll ska dammsugaren bjuda upp till dans frågan är bara vem i hushållet som får första dansen?

Ha en skön dag!
Kram
Sara

Visst är det härligt med ämnen som engagerar. Mitt inlägg om kvinnors kamp har mötts av en del kommentarer och medhåll och jag älskar när det blir diskussioner. Det är alltid lika spännande att se hur olika vi ser på saker och ting. Jag vill dock understryka att jag inte är bitter som Tony Rickardsson. Nej, jag inser att vi med den kvinnliga listen kan komma långt och vi har kommit en bit på vägen men resan har bara börjat. Givetvis påverkas mina upplevelser av att jag jobbar i en värld där traditioner och makt många gånger styrs av gamla stötar men det ska säkert bli ordning och reda även i Golfvärlden. Nog om detta.

I går var det första advent och det var dags att tända det första ljuset. Innan vi vet ordet av är det fjärde ljuset släckt och granen på tippen men innan det sker är det tid att njuta av ljuset och värmen som december ger oss. Julen ska firas, skinkan ska grillas, granen ska kläs och klappar ska köpas. Tiden brukar gå fort, särskilt i december.

Till helgen ska jag pÃ¥ hemlig resa. Jag hÃ¥ller pÃ¥ att spricka av nyfikenhet! Det är Herr och Fru Ljungdahl som bokat in oss pÃ¥ en hemlig destination. Vi ska Ã¥ka lördag morgon och är Ã¥ter i Växjö söndag eftermiddag. Med andra ord kan sol- och badresor strykas frÃ¥n listan över potentiella resmÃ¥l. Cissi och Johan ska ocksÃ¥ med och Cissi skrämde livet av mig när hon sa att det kanske kan vara Polen. Jag är livrädd för bÃ¥tresor när höstvindarna blÃ¥ser pÃ¥ Östersjön. Jag tror dock inte att det blir Polen utan kanske trevliga Malmö eller Helsingborg eller varför inte den käckaste stan i Sverige – Göteborg? Hur som helst sÃ¥ är egentligen inte resmÃ¥let det viktigaste utan ressällskapet och vi har det bästa tänkbara. IgÃ¥r fick vi ett mail med lite instruktioner och min nyfikenhet blev ännu större. Vi ska ha pÃ¥ oss bekväma kläder och inte ha ätit nÃ¥gon frukost. Det kommer att bli tid för shopping och mys under dagen och pÃ¥ kvällen ska vi ut och äta pÃ¥ ett trevligt ställe men den lilla svarta kan vi lämna hemma. Min lilla hjärna jobbar pÃ¥ högvarv…bekväma kläder…Hmmm…bekväma och sköna kläder för mig är min flanellpyjamas men om jag har pÃ¥ mig den när vi blir upphämtade pÃ¥ lördag fÃ¥r jag nog inte Ã¥ka med. Tur att den här veckan är FULLTECKNAD för dÃ¥ blir jag inte besatt av tanken pÃ¥ vart vi är pÃ¥ väg. Familjen Ljungdahl skrev i mailet att vi kunde höra av oss till dem om vi hade nÃ¥gra frÃ¥gor, dock kommer de inte att svara pÃ¥ alla…kanske kan man fÃ¥ lite ledtrÃ¥dar a la ”PÃ¥ spÃ¥ret”? PÃ¥ 10 poäng, vart är vi pÃ¥ väg? Jag tror minsann att jag ska testa och ringa dit och se om jag kanske lista ut vart vi är pÃ¥ väg…

Behöver jag säga att det hände bÃ¥de en och tvÃ¥ gÃ¥nger att jag som barn, vid ett obevakat tillfälle, försiktigt öppnade en julkapp för att sedan lägga tillbaka den under granen igen…FörlÃ¥t mamma! Det var inte ofta men nÃ¥gon gÃ¥ng har det hänt…Jag är väldigt öppen med min nyfikenhet. Detta gör att min omgivning ständigt är pÃ¥ sin vakt. Uffe brukar gömma mina julklappar men jag brukar överlista honom…i de flesta fall…

Ha en skön start pÃ¥ veckan och kom ihÃ¥g att när du lägger huvudet pÃ¥ kudden ikväll är det bara fyra arbetsdagar kvar sedan är det helg igen…:-)

KRAM
Sara

Vi säger att alla är lika inför lagen, att alla människor har lika mycket värde men vi vet att det egentligen inte är så i praktiken. Det som många gånger är avgörande för hur du behandlas är en skillnad på ynka tio centimeter. Dessa tio centimenter är tusenlappar i lönekuvertet och ett par kliv på karriärstegen. Det är även dessa tio centimeter som ger dig makt och inflytande. Du som har dessa tio centimeter får lättare din röst hörd och ett par extra klappar på ryggen. Du blir aldrig klappad på huvudet och får rollen som Ulla-Bella. Så om du tror att alla är lika mycket värda så är det något som din söta mamma inbillat dig för så fungerar det inte på arbetsplatsen.

Oj, oj, oj tänker ni nu. Jag tror minsann att Sara är en riktig rödstrumpa, en tjej som alltid ska göra allt till en genusfrÃ¥ga. Nej, säger jag dÃ¥. Jag är inte mer feminist än nÃ¥gon annan jag är däremot en realist. Jag vet av erfarenhet att sÃ¥ är fallet. Att besitta en liten slak sak ger status och makt. DÃ¥ är en mus inte mycket att komma med…

Det hela är egentligen mycket tragiskt och jag inser vilket ansvar som vilar på min generation. Vilket ansvar vi har att förändra den här inställningen till våra kommande barn. Så upp till kamp!

Jag vill dock understryka att jag är stolt över att vara mus och skulle aldrig vilja byta och vara man istället…

Kram
Sara

Det börjar bli dags att ta farväl för den här gången. Vinka hej då och säga på återseende. Jag kan inte säga att saknaden kommer att vara särskilt stor. Jag kommer inte längta eller önska att tiden ska gå fort så att vi kan ses snart igen. Nej, det får gärna ta lite tid. Det är ingen brådska för jag vet att du kommer tillbaka oavsett om vi vill eller inte. Det har snart, alldeles snart blivit dags att säga hej då till november. Denna gråa och trista månad. Nu välkomnar vi ljuset och december!

Vädret påverkar givetvis hur det känns i själ och sinne. Vi behöver ljus och det har varit en bristvara men snart vänder det. Imorgon ska jag gå på kranskurs hos fina Maja på Blomsterbutiken. Jag ska göra den finaste kransen som skådats på Krusbärsvägen! Tänk vad kul att få jobba med något kreativt och skapande. Det hade jag gillat.

Ikväll blir soffan och ett nytt avsnitt av Ullared. Det är underhållande, riktigt underhållande!

Till sist vill jag säga TACK UNDERBARA MAMMA för fantastiska dagar tillsammans!

Kram
Sara

Först ett förlåt för att jag varit katastrofalt dålig på att uppdatera min blogg. Igen. Det handlar inte om att det inte händer saker och ting i mitt liv så att jag inte har något att blogga om. Tvärtom. Det händer en massa saker. Både bra och mindre bra.

I helgen sÃ¥g jag det absolut sista avsnittet av ”Svenska hjärtan”. Det känns lite vemodigt men till min stora glädje blev det ett happy ending. Jag älskar lyckliga slut! Det är sÃ¥ mycket roligare att fÃ¥ ta del av lycka än olycka. Glädje är roligare än sorg och skratt smäller högre än tÃ¥rar. SÃ¥ klart. En mycket klok man sa en gÃ¥ng att lycka inte är en tillfällighet, det är en färdighet och han har rätt. Ibland är det dock svÃ¥rt att vara lycklig, ibland uppstÃ¥r situationer som gör att olyckan tar överhand, men det är oftast bara tillfälligt.

Kanske är det som det stÃ¥r pÃ¥ den gamla vävtavlan hos mormor; ”Lär dig livet stora gÃ¥ta, älska, glömma och förlÃ¥ta”. Mormor brukar vara en klok kvinna sÃ¥ kanske är sÃ¥ det är…vi fÃ¥r väl se…

Jag tänker skingra mina tankar pÃ¥ jobb och annat denna söndag kväll genom att fly verkligheten en stund och stiga in i Tyra Banks ”Top model”.

Ha en skön söndagkväll!

KRAM
Sara

Vi har alla olika passioner här i livet. Vi tjejer brukar vara svaga för skor och väskor medan killar brukar bli knäsvaga inför fina och snabba bilar. Uffe har under ett par månader lyft frågan om det inte är dags för oss att byta bil snart. Jag har väl inte varit överförtjust utan mumlat att det inte är något jag funderat över. Uffe har visat ett par bilar på nätet och jag har mest nickat instämmande och sagt att de ser fina ut. I förra veckan hittade han en bil på en bilfirma i Växjö och föreslog att vi skulle åka och titta på den. Givetvis sa jag att jag kunde följa med och se vad det är för bil som fallit honom i smaken. Igår eftermiddag var det då dags att kliva in genom dörren hos Autopartner i Växjö. Bilen Uffe spanat in var en BMW 520 d och jag var inte på något sätt ovilligt inställd till bilen.

För mig är ett besök i en bilaffär lite som när Bambi är ute på hal is. Jag vet inte var jag ska titta utan går mest efter Uffe. Nu kan jag förstå hur han känner sig när jag drar med honom i diverse butiker. Jag skulle aldrig få för mig att öppna en bildörr och kika in eller klämma på däcken och öppna bakluckan. Nej, jag spanar efter att se ett bekant ansikte och till min stora glädje träffar jag en medlem som jag kan tjata bort lite tid med. Uffe pratar med bilförsäljaren och de diskuterar inbyte av Passat och priser.

När jag var liten och vi skulle byta bil i familjen brukade jag gråta. Jag ville ju ha den gamla kvar och inte få en ny. Nu känner jag dock inga sådana känslor utan välkomnar en ny bil i familjen.

För mig är bil ett nödvändigt ont samtidigt som jag hyser den största respekt för att min man tycker att bilar är lika kul som jag tycker att väskor och skor är. När vi igår är ute och provkör bilen får vi möjlighet att prata om en eventuell bilaffär och jag säger att jag tycker att det verkar vara en bra bil och vi bestämmer oss för att göra affär. När vi kommer tillbaka till bilhandlaren har Uffe ytterligare frågor och jag inser att min man är mycket påläst och ställer en massa bra frågor. Min trut brukar som bekant gå i ett men nu är det Uffe som sköter allt snack. Jag sitter bakom en blomma och blädrar i en tidning och känner mig allmänt bortkommen. Uffe får det pris han vill och vi tar i hand med bilhandlaren och gör affär. En impulshandling kan tyckas men Uffe har genom sina många och genomtänkte frågor fått mig att inse att detta var ett väl genomtänkt beslut.

Så en ganska grå och trist måndag lättades sannerligen upp då vi blev med ny bil. Välkommen till familjen BMW 520 och TACK för de här åren Passaten!

Kvällen fortsätter sedan i glädjens tecken när kanal 5 visar dokumentären om Ullared. Hysteriskt kul att se och säkert kommer Kjell och Rose-Marie förgylla fler måndagkvällar för mig!

Ikväll väntar styrelseseminarie i Jönköping…med andra ord blir det en LÃ…NG DAG…men imorgon är det onsdag och dÃ¥ väntar sällskap av bonden och Persbrandt…härligt!

Ha en skön tisdag!

KRAM
Sara

Det blev ingen storvinst på triss i måndags men väl 75 kr och tre nya lotter till nästa gång vi ses. Det gäller att glädjas åt det lilla här i livet och det gör vi tre trisskrapande tjejer. Har den här veckan känt mig ganska seg och fick nyss reda på varför när jag gick in och läste på aftonbladet.se. Tydligen är det så att den här veckan blir alla slöa. Förklaringen till det ligger i att vi gått över från sommartid till vintertid. Enligt en studie minskar produktiviteten med 50 % och nästan var tionde svensk orkar inte gå inte ens gå till jobbet. Ser man på. Det finns förklaringar till det mesta.

I måndags hade Uffe och jag familjeråd. Vi brukar ha det ibland men det är inte så allvarligt som det låter. Vi har bestämt oss för att göra vårt hem mer organiserat och välstädat. För egen del är det ofta så att är det kaos i min handväska är det kaos i mitt hem. Just nu är det är kaos i handväskan och följdaktligen så att det är kaos även i hemmet. Nedan följer en lista på de projekt som ska utföras:
Putsa fönster
Frosta frysen
Städa ur kylen
Grovstäda badrummen
Grovstäda köket
Städa och organisera klädkammaren och garderoberna
Ta undan sommarkläderna och fram med vinterkläderna
Städa och organisera arbetsrummet
Städa lilla utrymmet under trappan
Städa förrådet

Vi har ingen Juanita som kommer hem varannan vecka utan kommer givetvis att genomföra ovanstående projekt själva. Projektplan håller på att tas fram men vi har kommti överens om och bestämt att det blir förrådet som ska städas först och detta kommer att ske på söndag. Även putsning av fönster är ett brådskande projekt i takt med att höst blir vinter.

Vi känner naturligtvis ingen större glädje och entusiasm över att behöva genomföra dessa projekt men är övertygade om att tillfredsställelsen kommer att vara stor när vi väl är klara. Jag säger som Robban Aschberg sa när han skulle vara med i FÃ¥ngarna pÃ¥ Fortet pÃ¥ 90-talet ”det är ett skitigt jobb, men ett jobb som mÃ¥ste göras”.

Ha en skön onsdag!

Tack f̦r mig Рhej!

Det är söndag och utanför fönstret är det grått och trist. Idag har vi belönats med en extra timme tack vare omställning av klockan från sommar- till vintertid. Jag tackar ödmjukast för det. Det är inte fel att få lite extra tid även om det händer alldeles för sällan. Den här helgen har dominerats av flytt. Syrran och hennes Karl har köpt ett fint litet hus och igår var föräldrarna på besök för att agera flyttfirma. Min syster har dock begåvats med ett sjuhelvetes planeringssinne så det var en tämligen enkel flytt att genomföra. Att skapa ordning och reda mitt i ett flyttkaos är en konst som min syster klarar med bravur.

Sen jag skrev sist så har det hänt en del. Jag och syrran har besäk Ladies Night som förövrigt var en helt galen tillställning. 3198 tjejer, kvinnor, tanter som skriker ut sin glädje när Stenmarck visar bringan, Samuelsson spänner muskler eller Tornving kommer med ett dräpande skämt om den svenske mannen är vad vi bjuds på under ca två och en halv timme. Gillar jag det? Både ja och nej. Det blir en smula patetiskt på sina ställen men vissa nummer är riktigt roliga. Bäst av alla är Micke Tornving, utan konkurrens. Humor är underbart och det levererar Tornving tonvis av.

Har även besök paradiön Gotland tillsammans med klubbens personal. Alltid lika spännande att resa träffas utanför arbetstid. Vädergudarna var inte riktigt med oss men det går att njuta av Visby Golfklubb i alla fall. Det är en underbar plats på den här jorden!

Imorgon ska jag till tandläkaren och det är allt annat än kul…det finns dock goda möjligheter att mÃ¥ndagen den 26 oktober blir en riktigt bra dag i alla fall. Ska nämligen hem till Cissi pÃ¥ kvällen och skrapa triss tillsammans med Jennie. Jag tror fan att turen kommit till oss nu. Eftersom vi vann hela 125 kr sist sÃ¥ innebär det att vi har 9 lotter att skrapa den här gÃ¥ngen.

Ha en skön söndag!

KRAM

Hjältar behövs. Det kan vara superhjältar som Batman eller Stålmannen men det kan också vara hjältar i vardagen. Någon som hjälper en människa i nöd eller förhindrar en olycka. Igår fick jag spela hjälte på Krusbärsvägen. Jag kan inte påstå att jag räddade livet på någon eller förhindrade en olycka men jag gjorde bortom allt tvivel en heroisk insats.

Sen vi flyttade in för drygt fyra Ã¥r sedan har mitt engagemang i vÃ¥r bostadsrättsföreningen varit tämligen svalt. Till skillnad frÃ¥n min make har jag inte funnit nÃ¥got intresse i eller större ansvar över föreningen men igÃ¥r skedde ett trendbrott. Redan i tisdags kväll lade jag märke till att det inte fanns nÃ¥got ljud pÃ¥ TV 4 pÃ¥ TV:n. Bilden var utmärkt men som sagt inget ljud. Jag satte stora förhoppningar till att problemet skulle vara löst under gÃ¥rdagen men dÃ¥ jag kom hem och slog pÃ¥ TV:n sÃ¥ fanns det fortfarande inget ljud pÃ¥ TV 4. Jag är ingen trogen TV4 tittare men pÃ¥ onsdagarna bjuder kanalen pÃ¥ bra TV. Först ”Bonde söker fru” och sedan ”Oskyldigt dömd”.

Jag ska försöka, pÃ¥ ett enkelt och förhoppningsvis korrekt sätt, förklara hur TV-tekniken fungerar i vÃ¥r förening. Vi har ett förrÃ¥d med ett antal TV-boxar som tar emot signaler som sedan skickas ut till alla hushÃ¥ll. En del i föreningen har egen box eller ser TV via bredband men majoriteten av oss ser pÃ¥ TV via boxarna i förrÃ¥det. SÃ¥ när jag upptäckte att TV 4 fortfarande saknade ljud sa jag till Uffe att jag ringer pÃ¥ hos Bertil, som bor ett par hus bort och är föreningens hustomte, och frÃ¥gar om han vet nÃ¥got om felet. Bertil förklarade att han inte tittar sÃ¥ mycket pÃ¥ TV och därför inte lagt märke till problemet. Han gav mig dock en nyckel och sa att jag skulle gÃ¥ till Christer, som tidigare var ordförande i föreningen. Hos Christer var ingen hemma men andra gÃ¥ngen jag ringde pÃ¥ öppnade han fru Eva. ”Kom tillbaka om en timme”, vilket jag gjorde och Christer och jag vandrade bort till förrÃ¥det. Han drog ut sladden i en av boxarna där det stod TV4 pÃ¥ och satte tillbaka den igen efter ett par sekunder, tog upp mobilen och ringde Eva som gav klartecken. Ljudet fungerade igen! SÃ¥ Christer drog ut en sladd och blev min hjälte och jag blev hjälten pÃ¥ Krusbärsvägen dÃ¥ vi alla fick bÃ¥de se och höra Persbrandt igÃ¥r!

Efter alla mina turer till Bertil och Christer tror jag att Uffe var en smula imponerad över min beslutsamhet att fixa ljudproblemet. Jag kände hur jag växte ett par centimeter och sa att jag minsann kanske borde bli TV-ansvarig i styrelsen men Uffe tog snabbt ner mig pÃ¥ jorden igen och sa ”Sara, jag tror inte att det skulle vara en sÃ¥ bra idé. Jag tror att du mest skulle handla i dina egna intressen”. Ja, han har fan sÃ¥ rätt för inte hade jag gjort mig sÃ¥ mycket besvär om det var Babel pÃ¥ TV…

Ha en skön höstdag!

Kram
Sara