Hoppfullt

Vi säger att alla är lika inför lagen, att alla människor har lika mycket värde men vi vet att det egentligen inte är så i praktiken. Det som många gånger är avgörande för hur du behandlas är en skillnad på ynka tio centimeter. Dessa tio centimenter är tusenlappar i lönekuvertet och ett par kliv på karriärstegen. Det är även dessa tio centimeter som ger dig makt och inflytande. Du som har dessa tio centimeter får lättare din röst hörd och ett par extra klappar på ryggen. Du blir aldrig klappad på huvudet och får rollen som Ulla-Bella. Så om du tror att alla är lika mycket värda så är det något som din söta mamma inbillat dig för så fungerar det inte på arbetsplatsen.

Oj, oj, oj tänker ni nu. Jag tror minsann att Sara är en riktig rödstrumpa, en tjej som alltid ska göra allt till en genusfrÃ¥ga. Nej, säger jag dÃ¥. Jag är inte mer feminist än nÃ¥gon annan jag är däremot en realist. Jag vet av erfarenhet att sÃ¥ är fallet. Att besitta en liten slak sak ger status och makt. DÃ¥ är en mus inte mycket att komma med…

Det hela är egentligen mycket tragiskt och jag inser vilket ansvar som vilar på min generation. Vilket ansvar vi har att förändra den här inställningen till våra kommande barn. Så upp till kamp!

Jag vill dock understryka att jag är stolt över att vara mus och skulle aldrig vilja byta och vara man istället…

Kram
Sara

Det börjar bli dags att ta farväl för den här gången. Vinka hej då och säga på återseende. Jag kan inte säga att saknaden kommer att vara särskilt stor. Jag kommer inte längta eller önska att tiden ska gå fort så att vi kan ses snart igen. Nej, det får gärna ta lite tid. Det är ingen brådska för jag vet att du kommer tillbaka oavsett om vi vill eller inte. Det har snart, alldeles snart blivit dags att säga hej då till november. Denna gråa och trista månad. Nu välkomnar vi ljuset och december!

Vädret påverkar givetvis hur det känns i själ och sinne. Vi behöver ljus och det har varit en bristvara men snart vänder det. Imorgon ska jag gå på kranskurs hos fina Maja på Blomsterbutiken. Jag ska göra den finaste kransen som skådats på Krusbärsvägen! Tänk vad kul att få jobba med något kreativt och skapande. Det hade jag gillat.

Ikväll blir soffan och ett nytt avsnitt av Ullared. Det är underhållande, riktigt underhållande!

Till sist vill jag säga TACK UNDERBARA MAMMA för fantastiska dagar tillsammans!

Kram
Sara

Det är söndag och utanför fönstret är det grått och trist. Idag har vi belönats med en extra timme tack vare omställning av klockan från sommar- till vintertid. Jag tackar ödmjukast för det. Det är inte fel att få lite extra tid även om det händer alldeles för sällan. Den här helgen har dominerats av flytt. Syrran och hennes Karl har köpt ett fint litet hus och igår var föräldrarna på besök för att agera flyttfirma. Min syster har dock begåvats med ett sjuhelvetes planeringssinne så det var en tämligen enkel flytt att genomföra. Att skapa ordning och reda mitt i ett flyttkaos är en konst som min syster klarar med bravur.

Sen jag skrev sist så har det hänt en del. Jag och syrran har besäk Ladies Night som förövrigt var en helt galen tillställning. 3198 tjejer, kvinnor, tanter som skriker ut sin glädje när Stenmarck visar bringan, Samuelsson spänner muskler eller Tornving kommer med ett dräpande skämt om den svenske mannen är vad vi bjuds på under ca två och en halv timme. Gillar jag det? Både ja och nej. Det blir en smula patetiskt på sina ställen men vissa nummer är riktigt roliga. Bäst av alla är Micke Tornving, utan konkurrens. Humor är underbart och det levererar Tornving tonvis av.

Har även besök paradiön Gotland tillsammans med klubbens personal. Alltid lika spännande att resa träffas utanför arbetstid. Vädergudarna var inte riktigt med oss men det går att njuta av Visby Golfklubb i alla fall. Det är en underbar plats på den här jorden!

Imorgon ska jag till tandläkaren och det är allt annat än kul…det finns dock goda möjligheter att mÃ¥ndagen den 26 oktober blir en riktigt bra dag i alla fall. Ska nämligen hem till Cissi pÃ¥ kvällen och skrapa triss tillsammans med Jennie. Jag tror fan att turen kommit till oss nu. Eftersom vi vann hela 125 kr sist sÃ¥ innebär det att vi har 9 lotter att skrapa den här gÃ¥ngen.

Ha en skön söndag!

KRAM

Det var igår det skulle hända, det var igår det skulle ske. Magkänslan var bra och jag trodde verkligen att det plötsligt skulle hända. Sex lotter, sex hoppfulla minuter men det blev platt fall. Ingen vinst, inte ens 25 ynka kronor. Som tröst sa Johan att hans farmor och hennes lilla trissgäng haft 25 lotter och inte fått någon utdelning alls. Då kändes det genast lite mer hoppfullt. Vi hade ju trots allt bara sex lotter. Vi ger dock inte upp utan tror och hoppas att lyckan ler mot oss den 28 september. Då ska nämligen taket lyfta på Krusbärsvägen!

Idag är det torsdag och vanligtvis börjar man längta till ledighet och helg. I mitt fall innebär den här helgen jobb så den sköna fredagsstämningen imorgon kan dessvärre utebli. Dock kommer den här helgen bjuda på en massa ljus och värme trots jobb. Underbara föräldrarna kommer på besök för att spela golf och titta på systers och bäste Karls nya hus. Uffe och jag ska få lite kvalitetstid och det uppskattas och kanske blir det ett nytt träningspass i helgen. En ganska trevlig helg med andra ord.

Mina huvudsakliga arbetsuppgifter den här torsdagen blir att färdigställa sånghäftet till klubbens jubileumsfest och fortsätta planeringen av personalens Gotlandsresa i oktober. Inga aktiviter som kräver någon djupare koncentration och bidrar till en ganska låg hjärnaktivitet. Härligt!

Idag är det en vecka kvar till mötet med min nya husgud Christer Olsson. Det mötet ser jag fram emot!

Kram
Sara

Solen skiner utanför mitt fönster och även i mitt sinne. Jag är rörd över hur mycket kärlek det finns i mitt liv. TACK för alla samtal, mail och sms med uppmuntrande ord! TACK för alla bamsekramar som delats ut! You raise me up!

Livet är fullt av överraskningar, somliga glada andra obehagliga. Det vi med säkerhet vet är att vi alla kommer att fÃ¥ sÃ¥väl de goda som obehagliga. Vi vet dock inte när de kommer och tur är väl det. Idag hoppas jag pÃ¥ en glad överraskning i form av en trissvinst. Ska hem till Cissi pÃ¥ tjejkväll och vi skrapar som bekant triss. Vet att det är en smula tantvarning pÃ¥ det men det viktiga är givetvis inte trisskrapet utan det faktum att vi ses, umgÃ¥s och pratar en väldig massa strunt. Vinner vi har vi lovat att vi ska göra nÃ¥t kul för pengarna. Tillföra lite glitter och glam i vardagen. Pengarna kommer alltsÃ¥ inte att gÃ¥ till nÃ¥gon avbetalning pÃ¥ lÃ¥n, en ombyggnad hemma eller hamna pÃ¥ ett sparkonto. Nej, dessa eventuella vinstpengar ska användas till väskor, skor och annat nödvändigt här i livet. En shoppingresa till New York skulle definitivt kunna vara aktuellt. Skrapar vi fram en massa TV-symboler eller klöver har vi även bestämt att vi alla tre ska sitta öga mot öga med Lasse Bengtsson. Vem av oss som skrapar Ã¥terstÃ¥r dock att se…

Ja, jag vet vad ni tänker. Lilla Sara, kom ner pÃ¥ jorden ni har inte vunnit ännu. JAG VET men jag gillar att vara uppe i det blÃ¥ ibland och jag lyssnar pÃ¥ pappas goda rÃ¥d; ”hÃ¥ll drömmarna vid liv”…

Kram
Sara

I gÃ¥r var det trisskväll hos Jennie pÃ¥ Gamla Kronobergsvägen. Hoppet är alltid stort och vi tror att det plötsligt ska hända. Vad som hände igÃ¥r vara att vi vann 25 kr och det var inget vi gjorde vÃ¥gen för. Men som en sann optimist skulle sagt, ”25 kr är bättre än ingenting”. FrÃ¥gan är om det ändÃ¥ inte skulle varit bättre att kamma hem noll…25 spänn är retfullt lite, men visst hur eller hur sÃ¥ är det ändÃ¥ bättre än noll. Ämnen som diskuterades igÃ¥r var bland annat hus och trädgÃ¥rd. Efter vÃ¥rt lilla kakel- och hallprojekt är jag övertygad om att vi inte ska satsa pÃ¥ ett renoveringsprojekt. Eller vi och vi. Uffe skulle fixa det men inte hans fru. Uffe är en händig och ambitiös kille som gärna klurar och funderar pÃ¥ olika lösning och möjligheter. Hans fru däremot vill bara se färdiga resultat och har ett tÃ¥lamod lika litet som landet Andorra. Mina tvÃ¥ trisstjejer räds inga renoveringsprojekt och gillar mÃ¥nga bollar i luften. Jag fick dock ont i magen när jag sÃ¥g objektet pÃ¥ Hemnet som Cissi och Johan ska kika pÃ¥. I min värld fanns tvÃ¥ positiva saker med huset: 1. Fint golv i vardagsrummet 2. Fjärrvärme. Men jag ser inte det som mÃ¥nga andra ser – möjligheterna. Det är ganska kul och intressant att vi är sÃ¥ olika och tur är väl det. För hur kul vore det om vi alla var lika?

Redan tisdag lunch och sakta men säkert har vi börjat vandringen mot helgen. Helg är skönt. Helg är sÃ¥ mycket roligare än vardag. Men vad vore helg utan vardag? Ganska trist och trÃ¥kig skulle jag tro…

Ha en skön dag!

Kram
Sara

Det var ett tag sedan det skrevs några rader här och det beror helt enkelt på att tiden inte räckt till. Eller ska jag kanske istället säga att jag inte prioriterat att skriva i bloggen. Det är mer rättvist att säga så, mer ärligt för det är så det ligger till. På tal om rättvisa, tiden är en av de få saker här i världen som är rättvis. Vi har alla lika mycket tid. Ett dygn har 24 timmar även om du är rik som ett troll eller fattig som en kyrkråtta. Det handlar om prioriteringar och det är nu det börjar bli jobbigt. Vad ska vi prioritera? Ska vi tänka med hjärnan eller hjärtat?

Jag är en person som har ofantligt svårt att säga nej till saker och ting. Detta trots att jag ofta säger till min omgivning att ett nej betyder en möjlighet att säga ja till någonting annat. Men det är inte alltid så lätt att leva som man lär, eller hur? Men varför är vi generellt så dåliga på att säga nej, att tacka nej till en fest eller ett kalas eller en extra arbetsuppgift på jobbet. Svaret är väl egentligen ganska enkel. Vi vill helt enkelt vara omgivningen tillags. Men är det inte på tiden att vi år 2009 med alla de krav och måsten som redan finns börjar att lyssna til våra hjärtan och göra vad vi vill och känner för? Så kära vänner, fram med rödpennan och börja prioritera!

Avslutningvis hörde jag igÃ¥r nÃ¥got tänkvärt. Om vi fÃ¥r uppleva vÃ¥r 75-Ã¥rs dag har vi sovit 23,5 Ã¥r av de 75…vilket borde betyda att vi egentligen är 51,5 Ã¥r när vi fyller 75 Ã¥r!

Sköt om er!

Kram Sara

Hade vi inte fÃ¥tt nog? Skulle den inte vara över nu? Jag pratar givetvis om vintern. IgÃ¥r när man drog upp rullgardinen möttes man av ett vitt täcke, kyla och blÃ¥st. Jag trotsade isfläckar och snövallar och cyklade till jobbet. Det var kallt, blÃ¥sigt och jävligt. Att jag inte tog pÃ¥ mig min tjocka vinterjacka bidrog givetvis till att pinan blev ännu värre men jag hade bestämt mig. Jag hade bestämt mig för att vägra vintern. Jag vill ha vÃ¥r och sol – NU!!! IgÃ¥r kväll var det sju grader kallt när jag kom hem pÃ¥ kvällen. Det fÃ¥r mig att tänka pÃ¥ Johan Glas klockrena beskrivning av hur det är att bo i landet Svedala…”Det är mörkt som i en säck och kallt som ett isbjörns jävla rövhÃ¥l”…sÃ¥ sant…Men kära vänner snart vänder det. Snart byts vintern till vÃ¥r, snön till barmark, kyla till värme och depression till total lycka.

På tal om lycka. Till helgen åker jag och världens bästa Malin till Stockholm för att hälsa på världens bästa Sara. Vi ska mysa, shoppa, prata, umgås, skratta, kanske gråta en skvätt, dansa i neon, dricka rosa drinkar, partaja och ha det så himla bra! Jag längtar så efter mina favorittöser att hjärtat nästan spricker. Girls, you raise me up!

Önskar er en skön onsdag!