Hoppfullt

SÃ¥ var det äntligen jul och det ska givetvis firas. Vi ska för första gÃ¥ngen fira i Växjö hemma hos bästa syster och hennes Karl. Mamma och pappa är givetvis pÃ¥ plats och just nu lagas revben, rödbetssallad och janssons frestelse. Som vanligt är det alltid en smula stressigt dagarna innan jul och i Ã¥r var inget undantag. Jag fick i mÃ¥ndags en idé om att städa garderoben. Sortera och slänga det som inte använts pÃ¥ ett antal Ã¥r. Det är alltid lite smärtsamt när man blir medveten om dÃ¥liga och ogenomtänkta kläd- och skoköp men samtidigt är det en befrielse att fÃ¥ ordning och reda i sin garderob. Principen ”slänga ett plagg varje gÃ¥ng man köper ett nytt”…tillämpas inte pÃ¥ Krusbärsvägen…

När man sorterar och rensar hemma brukar det innebära ett besök till tippen. Ett besök till tippen innebär en klump i magen för min del. Jag avskyr att Ã¥ka till tippen och skulle aldrig Ã¥ka dit pÃ¥ egen hand. I tisdags packade vi bilen full och körde till den plats i Växjö som har den i särklass otrevligaste personalen. PÃ¥ flera skyltar stÃ¥r det sÃ¥ här: ”är du osäker pÃ¥ nÃ¥got, frÃ¥ga gärna oss”…det mÃ¥ste vara en skylt skriven av en person som drömmer om hur det ska vara och vill att det ska vara när man besöker Växjö sopstation för i verkligheten ser det väldigt annorlunda ut…Jag som inte är begÃ¥vad med en fantastisk sorteringskompetens känner mig helt vilse bland alla orangeklädda gubbar och blÃ¥a containrar. Jag är livrädd att nÃ¥gonting ska bli fel och bestämmer mig därför under mitt besök att frÃ¥ga en gubbe som ligger med näsan nere bland brännbart material. Jag frÃ¥gar vänligt och med ett leende, ”ursäkta mig, men vart ska jag slänga det här?” Han brummar och vägrar lyfta pÃ¥ huvudet men gör det tillslut motvilligt och jag gÃ¥r livrädd därifrÃ¥n mot mjukplasten. Det som slÃ¥r mig när jag sätter mig i bilen för att vänta pÃ¥ att Uffe ska slänga det sista är att det ser minsann ut som om alla som springer mellan mjukplast, brännbart och gips är lika rädda som jag. Alla vet vad som händer om de slänger fel och ingen vÃ¥gar titta upp. Jag säger som Sverker Olofsson, ”ska det vara sÃ¥?”. Svaret är givet…Självklart inte! Nej, skicka tippengubbarna pÃ¥ charmkurs och gör tippen till ett trevligt tillhÃ¥ll istället för ett ställe man fruktar att Ã¥ka till!

Önskar dig en riktigt God Jul och mys massor tillsammans med familjen!

Julkramar
Sara

Så var det snart dags att fira jul. Klappar ska handlas, skinkan ska kokas och granen ska kläs. För första gången har Uffe och jag skaffat gran. Jag har, som ni vet, länge önskat mig en gran men i år blev det ett faktum. För mig var det viktigt att få tag på en fin gran, en vacker och tät gran, den bästa granen. Utanför Citygross i Växjö säljs granar, både fina och fula. Jag ropade i lördags till mig granförsäljaren och förklarade för honom att vi var intresserade av en gran, den bästa och finaste han hade. Mina ögon fastnade på en liten tät kungsgran och snabbt som ögat bestämde vi oss för den, till Uffes stora glädje men jag var själv mycket tveksam då jag kanske tyckte att det gick lite för snabbt. Det blev dock den granen och redan samma afton tog vi in den och jag klädde den med vackra glasspiror och sjungande änglar. Den är så vacker att jag blir nästa tårögd. Jag skojar inte. Den är något alldeles, alldeles extra. Så kära vänner, nu förstår jag precis hur ni nyblivna föräldrar känner er när ni säger att ni kan sitta och titta i flera timmar på ert lilla underverk. Det kan jag också göra. På min gran ty den är alldeles, alldeles underbar!

Ta hand om er i kylan!
Kram

Den hemliga resan gick till Malmö. Jennie och Staffan hade fixat en kanonresa som innehöll shopping, god mat och dryck och massor med skratt. Nu är det Cissi och Johans tur att ta över stafettpinnen och fundera ut ett nytt resmÃ¥l – spännande! Jag är redan nyfiken pÃ¥ var vi ska ta vägen…:-)

Igår var det andra advent. Advent betyder tydligen ankomst och inte väntan som jag var säker på. Som jag tidigare berättat så gillar jag december. Jag gillar ljuset från adventsljusstakar och stjärnor som lyser i fönstren. Förra året införskaffade jag en ny julstjärna. Jag var ute och shoppade på stan och slank in på den ljusa butiken i Växjö, Växjö Elektriska. Har alltid gillat vackra ting och givetvis kunde jag inte motstå den vackra pappstjärnan. Som sagt så gillar jag vackra ting men de behöver inte vara praktiska. De kan rent av vara jävligt opraktiska. Det bekommer inte mig så mycket men problem kan uppstå då det blir Uffe som får den stora äran att försöka sätta ihop den vackra men ack så opraktiska stjärnan. Jag kom ihåg att det var en del svordommar förra året och en stor chock när jag berättade priset på stjärnan. Uffe upplyste mig om att den inte kostar mer än 50 kronor att tillverka och han har säkert helt rätt. Hur som helst hade vi fortfarande inte satt upp stjärnan igår och när Uffes innefotboll blev inställd kunde upphängning av en julstjärna bli ett lämpligt projekt. Jag har i vissa sammanhang ett gigantiskt tålamod men i andra sammanhang kan det tålamodet svikta en smula. När vi kommit på hur stjärnan ska sitta ihop och ska tända den är glödlampan trasig och det blir till att börja om igen. Jag börjar bli otålig och när sedan de kardborreband som fäser ihop stjärnan lossnar så förbannar jag mig själv för att jag köpte hem pappstjärnan förra året. Jag är dock gift med en man som är lugnet själv och som ser till att stjärnan kommer på plats, att den lyser och hänger förhållandevis rakt. Nu är det bara så att jag vill att den ska hänga spikrakt och gör därför själv en insats i hopp om att den vackra stjärnan ska hänga rakt och i mitten av fönstret. Resultatet blir att den hänger ännu mer snett och Uffe säger att han tyckte att den hängde ganska rakt innan. VISST FAN HÄNGDE DEN RAKT MEN INTE SPIKRAKT! Jag ger upp och låter stjärnfan hänga snett men efter ett tag kan jag inte låta bli att vara där och peta igen. Nu hänger den relativt rakt igen men fästet har gått upp så ikväll tar jag fram häftapparaten och det vore ju självefan om den inte ska sitta på plats efter det!

Det är garanterat sista Ã¥ret som den pryder vÃ¥rt fönster dÃ¥ jag inte vet om mitt tÃ¥lamod klarar ytterligare en motering. Hur som helst är det i alla fall en fantastiskt vacker stjärna även om den är rysligt opraktisk…

Kram
Sara

Under lunchen roade jag mig, förutom att äta min thaimat, att studera en lista som jag stötte på när jag var inne på Wikipedia. Det är en lista över svenska diplomatiska uttryck. Den är kul, riktigt kul. Här kommer ett smakprov:
¤ Avsked pÃ¥ grÃ¥tt papper - FÃ¥ avsked/sparken frÃ¥n en anställning pÃ¥ ett snöpligt sätt utan motivering. Använt i Sverige sedan 1801. Verkar inget kul alls. Jag vill ogärna bli avskedad pÃ¥ grÃ¥tt papper, mycket hellre rosa…
¤ Bollen är rund - UtgÃ¥ngen är oviss, allt kan hända. Ja, det rÃ¥der inga tvivel om att bollen är rund…
¤ Född i farstun – En obegÃ¥vad, tafatt eller ointelligent person. Ofta som förtydligande om nÃ¥gon person som i en första anblick verkar smÃ¥korkad men som tvärtom är mycket begÃ¥vad; ”Han/hon är inte född i farstun precis” det vill säga mycket begÃ¥vad. Sjäv brukar jag istället använda uttrycket, inte den vassaste kniven i bestiklÃ¥dan. Borde fungera lika bra tycker jag.
¤ Ha en räv bakom örat - Rävar är i fablerna mycket listiga och lurar sitt byte genom olika trick. En person med en räv bakom örat är någon som genom oärliga metoder överlistar andra personer. Ett uttryck som ibland används flitigt av en person i min närhet. Rävar i fablerna är listiga men i min värld är de mest skabbiga.
¤ I svinottan – Mycket tidigt pÃ¥ morgonen. Svinotta kan ha sitt ursprung i att grisslakten i äldre tider helst skulle ske före klockan tre pÃ¥ morgonen för att fläsket skulle bli drygt och smakligt. Jag brukar mest bara använda ottan men svinottan ger helt klart mer tyngd dock är svinotta för mig betydligt längre fram pÃ¥ morgonkvisten är kl. 03.00. Skulle nog vilja pÃ¥stÃ¥ att det är svinotta fram till 07.00…
¤ När skoputsarna frÃ¥gar om aktietips är det dags att sälja – Gammalt talesätt att när gemene man börjar intressera sig för att investera i aktier stÃ¥r aktiekurserna som högst. Urspr. frÃ¥n New York pÃ¥ 1920-30 talet. Intressant. Undrar just om det är samma sak när Intendenterna frÃ¥gar om aktietips?
¤ Svårfjällad fisk - Omdöme om en person som medvetet håller sig undan, som är svår att få utfråga. Passar väl in på min arbetssituation just nu. Jag har en och annan svårfjällad fisk i min omgivning.
¤ Skita i det blÃ¥ skÃ¥pet – Göra bort sig, gÃ¥ för lÃ¥ngt. Urspr. ett uttryck som användes inom familjen Janne Loffe Carlsson, som han utom manus, sa vid ett tillfälle vid inspelningen av filmen Göta Kanal (1981). Uttrycket ”Nu har ni skitit i det blÃ¥ skÃ¥pet!” användes av Janne Carlssons pappa när barnen gjort nÃ¥got otillÃ¥tet. Det rÃ¥der väl inga tvivel om att Tiger Woods skitit i det blÃ¥ skÃ¥pet och det är väl tveksamt om det blir en fröjdefull jul i Florida för familjen Nordengren Woods i Ã¥r…

VarsÃ¥goda – nÃ¥gra roliga uttryck att använda vid lämpligt tillfälle!

Då var man vaccinerad och lite öm i armen. Känns som ett bra beslut och det var en mycket intressant afton igår. Första stället vi åkte till blev vi upplysta om att vaccinet var slut och körde vidare till festsalen på SSS. Så mycket till fest var det inte utan istället en enda lång väntan. Det kändes nästan lite som vi befann oss i ett katastroftillstånd. Alla fick inte vaccin utan fick vända hem och väl inne i festsalen, där själva vacinationen ägde rum fanns sex, sju bås med sköterskor som på löpande band stack oss i armen. Inget kallprat utan bara ett stick och sedan dags för nästa person i kön. Lite som på film fast ändå inte.

Idag är det kallt och vackert ute. Jag gillar när luften blir torrare och kylan biter i kinderna, dÃ¥ visar fröken vinter upp sig frÃ¥n sin bästa sida. PÃ¥ klubben hÃ¥ller vi nu pÃ¥ och fakturerar vÃ¥ra medlemmar. Intensivt och enformigt jobb men med en massa lön för mödan. Längtan efter julledighet är stor och vi njuter av fika med pepparkaka och julmust. En och annan julsÃ¥ng hörs frÃ¥n restaurangen och människor man möter tenderar att le lite extra sÃ¥ här ett par veckor innan jul. Jag gillar julen. Det är mysigt att samlas och umgÃ¥s med nära och kära, köpa julklappar och baka lussebullar. I Ã¥r ska vi ha gran hemma. Det har jag sagt i flera Ã¥r och Uffe har svarat, ”jaha, ok” men när vi kommit till december sÃ¥ har jag backat men nu har vi julgransfot och julgranspynt sÃ¥ i Ã¥r blir det minsann en liten gran. Ingen Ben Rangel eller Gwen Rangel utan en vacker och tät liten kungsgran…gäller bara att hitta den perfekta granen…

Igår var det stora TV-kvällen med Bonden och Persbrandt. Bönderna börjar så sakta hitta sin fru och Persbrandt och Co hjälper oskyldigt dömda. Sämre kan man ha det en onsdag kväll. Ikväll ska dammsugaren bjuda upp till dans frågan är bara vem i hushållet som får första dansen?

Ha en skön dag!
Kram
Sara